Inf 19990604

Levande landsbygd

HÖGHEDEN
Byn är känd långt utanför Arjeplogs gränser.
I Hornavan, en bit från byn, har Sveriges största insjödjup uppmätts.
Högheden eller Svartberg har anor sedan 1850-talet.
Hit kom en av släkten Isacsson från Laisvik. Den gren som kom att kalla sig Vikberg. I dag bor endast en av ättlingarna kvar året runt. Men denne, barnbarnsbarn till den förste, har i stället satsat ordentligt.
Sune Vikberg har, tillsammans med hustrun Birgitta, byggt ett EU-anpassat mejeri för getprodukter. En tvåmiljonerssatsning i en by dit vägen knappt är farbar under våren.
Här kan man tala om ­ Levande landsbygd.

Högheden ­ en levande bygd

Högheden ligger vackert vid Hornavan cirka 5 mil väster om Arjeplog. De första nybyggarna kom för drygt 150 år sedan.

ARJEPLOG (NV)
Sune Vikberg i Högheden är son till Carl-Johan Vikbergs yngste son Johan Helmer.
­ Men min pappa dog 1934, två månader innan jag föddes, berättar Sune. Sune och hans hustru Birgitta gör Högheden till en levande landsbygd. De har satsat på ett EU-anpassat getmejeri för två miljoner kronor.

Sune har inte alltid bott i Högheden, eller Svartberg som byn också kallas. Han flyttade 1965 till Arjeplog. Samma år gifte han sig med Birgitta från Hertsön, Luleå.
Domänverket var hans arbetsgivare. Timmerhuggning och traktorkörning var sysslorna. I åtta år blev det sedan Luleå och Norrlands Handelsjärn.
­ När glesbygdsstöd infördes 1978 kände vi att vi ville flytta hem. 1979 slog vi till och 1980 startade vi getfarmen.


Sune har god hand med familjens getter. Så fort han kommer in i ladugården kommer de till honom. Och de uppför sig precis som trogna hundar.

Vida berömd
Svartberget getfarm är vida berömd. Då och då kommer någon bussresa in för att se de många getterna. Krisen kom för något år sedan då Sverige gick med i EU. Då beslöts att opastöriserad mjölk inte får användas vid försäljning av getost till butiker.
­ För oss fanns det bara två alternativ. Bygga nytt eller lägga ned. Vi valde det första. Vi tror på oss själva och det vi gör, säger Sune. I juni ska det nya mejeriet och gårdsbutiken vara klar. ­ Vi väntar på en ostgryta som kommer från Holland. Sen är det dags för invigning. Svartberg och gårdsbutiken ligger inte nästgårds. Det är sju kilometer från Silvervägen dit. Sju kilometer väg som vissa perioder knappast ens duger åt getterna. Men optimismen hos Sune och Birgitta är stor. Deras produkter är välrenommerade och nu finns ju möjlighet att åter få ut dem på en vidare marknad.
­ Det är Birgitta som är mejerist och sköter allt med djuren. Jag är mångsysslare, skrattar Sune som inom kort går i pension.

BODDE JOHANSSON
Foto: BOSSE JOHANSSON